människor överallt

1.Jag ska sluta vara så kräsen.
2.Sluta klaga på allting.
3.Sluta foksera på allt negativt.
4.Sluta bara se alla jobbiga motgångar.
5.Sluta reta mig på folk.
6.Sluta klaga på att maten i skolan är äcklig.
7.Sluta att må bra av andras olycka (jag erkänner att jag gör det, men egentligen gör alla det, fast i smyg).
8.Sluta att vara så paranoid och tro att alla hatar mig (En del gör det, det är jag hundra på. Men inte alla. Hoppas jag. Eller, nu ska jag sluta tro det!).
Etc...

Det finns så mycket jag idag har insett att jag måste ändra på i mitt liv. För ingen annan kommer att göra det åt mig. Jag kan inte gå runt och vänta och klaga, och tro att som i ett trollslag kommer en söt liten fé dimpa ner från ett rosa moln och ställa allting till rätta. Jag måste sluta upp med allt det där. Jag var på ett väldigt bra projektarbete idag, eller två väldigt bra rättare sagt, och på det ena av dem fick jag mig en stor tankeställare. Jag insåg efter att ha lyssnat på diverse låttexter och läst lite, att vill jag ändra något, så är det jag som ska göra det. Och jag vet att det är fler än jag som borde skriva såna här listor (inga namn nämnda, då skulle jag få smisk). Tanken på att det är jag som är kapten över mitt eget skepp var ändå ganska ny för mig, för det kändes som att det var först nu som jag insåg att det är allt runt omkring mig som ger mig vind i seglen, men det är ändå jag som styr. Så nu ska jag börja styra, åt helt rätt håll dessutom.

Jag ska ju som sagt sluta med en massa saker, men inte med allting. Det finns faktiskt saker som jag ska börja med också. Eller, kanske fortsätta med. Många saker. Jag började med en ny sak idag också. För mig var det något ganska stort ändå, och jag växte några centimeter inombords. Ibland slår jag faktiskt mig själv med häpnad. Och idag har jag vunnit. På lotto nästan. Men inte riktigt. Mer som en stadig men samtidigt mjuk arm runt midjan om natten. Ungefär.