when you're alone, do you think of me?

Nu ligger jag nedbäddad i sängen i lägenheten som är ny, men som äntligen börjar kännas som våran vardag. Mensvärk från helvetet, Hjalmar är i Kalmar och kommer inte hem förrän i natt. Jag känner mig ensam och tycker synd om mig själv. Har tänt ljus och tänker titta på serier på datorn och ligga på Hjalmars sänghalva och ligga vaken ända tills han kommer hem. Hur kan det vara möjligt att längta så mycket efter någon som man träffade senast imorse?