söndagsnöje

Nu har jag varit ute i regnet och cyklat! Trampade ned till stan och inhandlade The Sims 3 till vårt ps3 nu så här efter löning. Så jag har något att göra när molnen hänger blytunga och grå på himlen och jag inte orkar röra mig ur soffan och knappt ens spela alfapet på mobilen mot Cissi och Sanna. Heja söndagar!

Touch my heart and listen to my heartbeat

Det är svårt att ge bort sig själv, att våga älska någon som älskar en tillbaka. Jag ar alltid varit feg och rädd, och vet fortfarande inte riktigt hur man ska våga. Jag vill vara som Pippi, modig och klara av allt. Men jag tror ändå någonstans, att försöker man tillräckligt så kan allting gå. Må vara naivt och banalt, men så vill ändå jag tro. Så jag tror på min egen förmåga, för jag är den enda i hela vida världen som kan ta mina egna beslut och bestämma över mitt liv. Den enda som kan ta steget och riktigt våga, för ingen annan kommer att göra det åt mig. Så, jag är min egen Pippi. För jag vet att jag kan och att jag är alldeles fantastiskt bra.

andas skog och träffa vänner som vet allt om en.

Bästa Trehörnaskogen

Nu har jag hela Västeråsfrysen fylld till bredden av
kantareller som vi plockat.

För en vecka sedan satte jag mig på tåget och åkte till Linköping för att spendera en helg med min andra halva Anna. Det var så längesedan vi sågs ordentligt, och hon är den som känner mig utan och innan, ingen har någonsin levt med mig så länge, så intensivt som hon har gjort. Det var så fint att få dela säng med henne igen och trassla fötter i samma täcke med munnar fyllda av ord som aldrig tar slut. En fantastisk helg!

Därefter åkte jag hem till Solgården. Satt hela kvällen och mest andades in att vara hemma, umgicks med mamma och pappa och bara var. Det är så värdefullt i ett liv fyllt av minuter som aldrig räcker till till att bara vara. På måndagen kom min efterlängtade älskling till mig! Jag var så pirrig och nervös så jag gick och köpte en ny blommig byxdress som jag bytte om till för jag ville att han skulle tycka jag var finast i världen. Det tyckte han. Vi pussades och kramades hela dagen. På kvällen spelades det Chicago på Solgården. Jag kom sist av alla, men det gjorde mig inte så mycket.

På tisdagkvällen fick jag ÄNTLIGEN träffa mina fantastiska vänner! Vi åt pizza och pratade om allt mellan himmel och jord. Bruno var med också, så himla fint att se honom igen också. Var en evighet sen. Åh, då mådde jag bra med alla mina kära.

Sedan var jag och Hjalmar på utflykt. Åkte runt på östgötaslätten och åt godis. Tittade på rökstenen, vandrade runt på kullersten i Vadstena och åt räkmacka. Jag fyndade en kavaj i en antikaffär och hittade ungefär hundra skrivmaskiner jag ville ha. Alla var för tunga för att ta med sig hem på tåget.

Sedan hände såklart massa saker mer, så är det ju alltid. Upptäcksfärd med hundarna, svampjakt, massa skräckfilm och hundra saker till. Men allt får liksom inte rum i ett litet inlägg som egentligen bara skulle tala om att jag lever och har haft det himmelens fint hemma i skogarna där jag vuxit upp. Imorgon åker jag till London med Anna!!!! Åh, det ska bli så roligt! Jag ska shoppa upp alla pengar jag inte har och bara vara den turisten jag i smyg älskar att vara. Jag kommer sakna Hjalmar så det kommer värka i hjärtat, men jag ska köpa hem en massa presenter till honom. Åh , jag är ju så kär så det är löjligt fan. Måste sluta nu och ropa på min sambo att han pussar mig lite. Godnatt Hejdå.

saturday night fever! eller, eeeeh..?

Nu ligger jag här nedbäddad i sängen och slötittar på Family guy och läser lilla boken. Taggar till inför nattens jobb med Sivan. Livet är ganska gött ibland.

egoism

Hela världen är uppbyggd kring
människan.

Vi har byggt upp städer där vi tyckt att det passat utan att ta hänsyn till vilka djur som lever i området eller vad de har för överlevnadskrav, konstruerat ett vägnät som vi anlagt kors och tvärs så att det ska underlätta för oss, vi bedriver verksamheter med djurarter som vi föder upp, slaktar, äter, plågar, testar läkemedel och bedriver forskning på för att vi inte vågar testa på oss själva för att djuren inte har möjligheten att uttrycka sig med våra ord och vårt språk och säga ifrån. Vi utgår hela tiden ifrån att det är vi som är ledarna, och alla andra ska följa oss, annars är det fel. Vi har på något sätt antagit oss rollen som den högst uppsatta arten i djurriket, och agerar utifrån att inga andra arter har något att säga till om, om ens något värde. Jag blir så fruktansvärt arg och rädd på samma gång när jag ser vad som håller på att hända med världen.

Jag såg igår dokumentären "The Cove" som gick på svt

som handlar om Japans delfinjakt. Jag mår illa när jag ser vad som pågår, och hur iskalla och naiva människor kan vara. Människor inblandade i denna sortens verksamheter tar sig extrema friheter. Denna dokumentärfilmen är bara en av många, liknande saker sker överallt, inte baramed definer. Man får liksom upp ögonen för vad mänskligheten håller på med. Delfiner är ändå väldigt intelligenta djur, och en man i dokumentären sa det att under de år som människor handskats med delfiner och tränat dem i delfinarium så har vi använt oss utav teckenspråk och våra händer och armar för att tala om för delfinen vad vi vill att den ska göra. Redan där tar vi ett fruktansvärt stort snedsteg, och sätter oss själv i någon slags lärarroll. Vi utgår ifrån att det är vi som ska lära delfinen något, och ger den inte ens möjligheten att uttrycka sig, för en delfin har inga armar och händer. Vi ser inte ens möjligheten att delfinen kan lära oss någonting, eller skapar möjlighet till tvåvägskommunikation.

Varenda dag tar människan enorma kliv över resten av djurriket,trampar och spottar på det som vi egentligen är så beroende av. Om vi fortsätter så som vi gör nu, kommer det snart inte att finnas några djur kvar. Vi utrotar
livet på jorden och då indirekt oss själva.

Ingen kan göra allt, men alla kan fan göra något.

As the morning bread goes hard I'm drowning in your eyes

Idag har vi haft finbesök från Stockholm. Hjalmars mamma Anna kom hit över dagen och hälsade på för att se hur vi bor och umgås en smula. Vi gick på stan och åt lunch och tittade på loppisar sen åkte vi hemåt för att kalasa på sockerkakan jag bakade igår. Vi satt ute på terassen och drack kaffe och pratade om allt mellan himmel och gjord några timmar. Det var så fint att hon var här!

Anna hade med sig lite presenter till oss, hon har varit på semester och solat och badat och köpte med sig lite fina saker till mig och Hjalmar hem. Hjalmar fick en fin t-shirt och jag ett par öronhängen. Sen fick vi en liten träask som passade perfekt i vårt badrum.

Nu ska jag försöka vila några timmar innan jag ska bege mig till lilla nattjobbet och ta hand om alla skrynkliga tanter och gubbar hela natten. puss.

Loppisfynd, svartåvatten och maränger

Idag har jag loppisfyndat! Jag har länge letat efter en riktig gammal sockerkaksform, och idag hittade jag äntligen en som jag ville ha på Myrorna. Så den fick följa med hem tillsammans med en blommig bricka som jag blev förälskad i.

Sockerkaksformen invigdes såklart idag också

Fina brickan

Efter lilla loppisrundan och ett snabbt besök på H&M för inköp av hårnålar (jag börjar tro att vi har något litet husdjur som äter hårnålar till middag här hemma, för jag bara köper fler och fler och fler, ändå finns det aldrig några när jag behöver dem?! Det är samma sak med ensamma små strumpor, jag är helt övertygad att vår torktumlare faktiskt äter strumpor. Finns alltid bara ensamma små sorgsna sockar efter tvätt, kamraten är då alltid försvunnen.) så strosade Hjalmar och jag längs med svartån i solen och pratade om allt och ingenting.

Jag tycker det är så himmelens fint vid svartån. Skulle
vilja bo i ett litet hus precis intill.

När solen blev lägre på himlen och myggen började dansa ovanför våra huvuden kom Hannah och Nikko hem till oss. Vi spelade TP, drack öl, grillade och åt marängswiss med jordgubbar. Fin dag. Puss.