onsdag 21 september 2011

gölliga bönder och färska örter på bänken

Igår var vi på Ica Maxi och storhandlade, plånboken blev alldeles tom men kylskåpet blev fullt. Jag köpte lite fina örter för att pigga upp här hemma när allt blivit så grått utomhus, ett litet mysigt pepp.


Idag har jag pluggat hela dagen, igen.. Ändå är det inte mycket som väljer att stanna. Men jag gör så gott jag kan hela tiden. Får tänka så. Och, eeh, har tittat massor på tv idag också. "Vem vet mest?" såklart, mitt favvoprogram! Så kände jag mig faktiskt lite duktig också när det kom frågor på saker som jag har till tentan som jag faktiskt kan!! Typ "Vad opererar man bort när man utför en nefrektomi?" så det var ju nästan också att plugga. Jag skrek iallafall högt i soffan när jag kunde alla svaren medan Hjalmar satt helt hypnotiserad vid sin dator, troligtvis vid någon fotbollssida, så han märkte knappt när jag svarade rätt. Jag var skitlycklig.

Jag lagade himlans fin mat idag också, libanesisk citronpotatis med koriander och majs- och kikärtsbiffar. Och så lite wasabikräm på det, perfekt för en hungrig liten mage.

Nu ska jag titta klart på "Bonde söker fru" som jag väntat på hela veckan. So sweet.


tisdag 20 september 2011

En liten gnutta njutning

Lyssnar på Brigitte Bardot med bara ben i nya, prassliga lakan. Läser alldeles för tjocka böcker fyllda av latinska medicinska termer medan jag drömmer om att ha ett litet, litet hus med högt svajande gräs utanför fönstret någonstans i Frankrike. Cykla runt med vinden i håret och en baguette under armen som om det vore någon reklamfilm. Jag skulle aldrig ha skor, utan gå barfota hela dagarna och gömma dem i tätstickade sockar när mörkret och kylan kom krypande. Prassliga lakan skulle vi också ha, såklart. Och massa böcker, med latinska medicinska termer som vi kan läsa och fnittra åt att vi redan kan allt det där, behöver inte försöka förstå mer, det räcker nu. Äta coq au vin av en glad liten höna som vandrat runt utanför husets knutar och gå kvällspromenader tills stigarna tar slut och vi inte ens hör våra egna fotsteg längre. Sen, ska vi tysta vandra hem hand i hand, till vårt lilla, lilla hus med prassliga lakan. Och pussas och kramas och aldrig behöva tvinga in kunskap i huvudet igen så hårt så man nästan gråter på insidan, utan bara dansa med nakna fötter på ett strävt trägolv och skratta.

måndag 19 september 2011

rööömpa

smörjde precis in den lilla vackra bakdelen med lite matolja. nu är jag mjuk och gosig. nyfärgat hår också, hujedamej. sovdags. puss

hösthelg



Nu ligger jag här i soffan och har söndagskänsla fast det är måndag. Har inte ens orkat laga middag, kokade vatten i vattenkokaren och hällde över ett paket snabbnudlar. Kokade ett litet ägg till, det var stora ansträningen. Fancy middag. Idag har jag pluggat hela långa dagen, trodde naiv som jag är att jag skulle bli klar med patientfallen inför morgondagens seminarium på förmiddagen idag, hahahaha. Gud skrattade mig i ansiktet, eller tja, nån iallafall. Jag satt sen tidigt imorse oavbrutet till klockan fyra i eftermiddags fastklistrad på en stol och försökte klura och fundera på två patienter som verkade då ha alla sjukdomar man kan ha. Lyllo mig att jag faktiskt inte ska bli läkare så jag slipper att lära mig sätta diagnoser bara sådär på typ sådär en miljon sjukdomar. Det här räcker gott och väl.

Men, jag har faktiskt inte pluggat hela helgen, hade ledig lördag och söndag vilket jag ska leva på hur länge som helst nu. Hjalmar och jag for till Stockholm för att fira att han blivit lika gammal som jag. Tänkte att vi kunde ta en liten titt på min helg i bilder...








Jag hittade en liten arabisk bok alldeles ensam i gräset när vi var på
promenad i lördagssolen!


arenabygge

Hjalmars mamma Anna och lillebror Erik,
vi gick och åt på en peruansk restaurang för att
fira att Hjalmar fyllde år i lördagskväll. Fint!

<3

Hjalmars bror Julian var också med och åt.

Hjalmars lille papi

Åt ungefär världens godaste musslor. dog lite.


Sen eftersom jag på något sätt helt tappat smaken för kött,
mår mest dåligt när jag tänker på små stackars kycklingar som
trängs och benen går av och grisar och kossor som står med knäna
upp i sin egen avföring och i princip äter upp varandra, så har jag
blivit någon slags halvvegetarian. Så, alltså, tog jag med Hjalmar
till ett av mina bästa matställen någonsin på söndagslunch! Hermans! Huuuur
mycket god vegetarisk mat som helst på en bamsebuffé. För att visa att man
visst kan bli mätt på vegetarisk mat och att det kan vara så gott så
man faktiskt smäller av och dör på fläcken.

Det var precis så gott som sist jag var där. Hjalmar
dog faktiskt också för några sekunder. (Han sa
iallafall att han tyckte det var gott).






På söndagkvällen träffade vi Alex, Martin, Anna och Emma
för en "dagen-efter-födelsedags-middag" på Vapiano i gamla stan.



Martin gjorde kvällens snyggaste fotopose och jag åt tills jag sprack
för andra gången den dagen. Sen rullade vi hem till sängen, Hjalmar
somnade så fort han la huvudet på kudden och jag hann inte ens kissa "innan-sov-kissen".
När jag kom tillbaka till sovrummet sov han som en liten kattunge.
Då satte jag på ett avsnitt av desperate housewives och somnade
med hans mjuka andetag i min nacke.

Underbar, underbar helg <3



fredag 16 september 2011

en vecka kvar


Godmorgon kära fredag du är mer än välkommen!

Ska bli fantastiskt skönt att få åka hem till Stockholm och Hjalmars mamma i helgen, äta gratis mat och bli lite ompysslad. Det feta minustecknet är att trots att Hjalmar fyller år på lördag och vi egentligen åker till Stockholm för att träffa hans familj och fira, så måste jag plugga heeeeeela helgen. Surt som rönnbär. Men jag vill verkligen fixa tentan, och dagarna bara springer iväg.

Om exakt en vecka kommer jag sitta här hemma och sista-minuten-plugga inför eftermiddagens tenta, fyfan. Jag hoppas det är en liten bra känsla som gömmer sig i magen då. Nu äter jag lite ägg och lite avocado och taggar för heldag i skolan med akuta buksjukdomar, peppar mig själv.

Nu väntar tandborsten och kängorna! Ska snart cykla iväg till skolan, puss och hej


tisdag 13 september 2011

höst.


det blåser och regnar utanför fönstret. jag sitter nyduschad och varm ända in i själen med en kopp te framför mig på bordet. en tallrik fil står också där. maia hirasawa sjunger för mig och jag tänker att detta är starten på en bra dag. puss.



lördag 10 september 2011

onsdag 7 september 2011

baguetter och fina franska uttal på små ord

Bästa bästa bästa Annso är hemma från fjordlandet efter en hel sommar! Bara att få se flickebarnet gjorde mig upprymd och bamseglad. Åh alltså.

Denna veckan har jag varit otroligt ambitiös vad det gäller skolan, har pluggat några timmar nästan varendaste dag. Så nu är jag verkligen i fas. Det känns bra inför allt som komma skall. Känner marken gunga lite inför tentan om två veckor.. Har flera föreläsningar kvar och det är mycket att kunna, så jag är faktiskt lite orolig. Men det brukar jag alltid vara inför tentor, och det brukar ju för det mesta gå vägen iallafall.

Ska packa den bruna kappsäcken snart för inatt beger jag mig till den lilla byn där alla äter croissanter till frukost och medelhavsbrisen blåser försiktigt in solvarma vindar fast det är mitt i september. Jag ska åka till franska rivieran ett slag för att äta massa god mat, träffa min finaste familj och hurra för min farfar som bor där och fyller 70 år. Jag ska packa ned massa fina klänningar och short och njuta av att bo på hotell. Vila både lilla kroppen och lilla huvudet.

Nu ska jag baka en liten äppelpaj på pallade äpplen från skolan som jag, Cissi och Hjalmar pallade igår och sen ska jag ut och promenera i solen med Josefin.

PUSS

söndag 4 september 2011

en liten lyckoklump

Just nu känns det bara som att allt går åt rätt håll! Jag känner mig för första gången inte ledsen och grå som jag brukar göra när hösten smyger sig på, istället känner jag mig stark. Stark nog att klara vad som helst så länge jag har alla mina bästa nära mig. Jag är pepp på den bästa hösten någonsin!

Skolan ska vi fixa galant allihopa. Det är tungt och jag kommer gråta och bli arg på mig själv för att jag inte förstår ibland, jag kommer skriva tills händerna blöder och plugga tills jag tappar bort mig själv. Jag vet det. Men jag måste hela tiden påminna mig om att det inte är för alltid. Det kommer inte att vara såhär jobbigt hela livet varje dag. Det är en övergående period, då får man bita ihop och tänka på hur underbar känslan är när man klarat av något som man aldrig trodde att man skulle.

Jag har aldrig varit såhär kär i hela mitt liv. Jag blir alldeles knäpp. Jag kan skratta och gråta om vartannat bara för att jag inser att jag faktiskt har gett bort mig själv, jag har gjort det jag aldrig trodde att jag skulle våga. Jag hittade den finaste människan som någonsin gått i ett par skor, och gav honom mitt lilla hjärta. Det höll. Jag älskar varenda liten millimeter av denna fantastiska människa! Jag tror jag skulle kunna skriva en hel bok om honom, men det ska jag inte. Inte idag iallafall. Men kanske imorgon. Jag älskar hur han får mig att känna mig speciell, hur han mjukt pussar mig på halsen, hur han gör mig stolt genom att vara den där fantastiska killen han är när vi träffar andra och han presenterar sig. Bara är sig själv. Oj vad lycklig jag blir då. <3

Mitt hjärta blir varmt när mina vänner mår bra, och just nu känns det som att pusselbitarna är på plats för de flesta och allt verkligen går åt rätt håll. Det finns inget jag hellre vill än att de ska förstå att de är värda det allra allra bästa.

Jag har haft en underbar helg och träffat bästa Josefin och hennes Micke. Jag vill göra det igen och igen och igen! Jag blir så glad av Jossan. Hon är tamejfan helt fantastisk.

I höst ska jag bli sjukt snygg och sjukt fit. Jag ska hänga på gymmet massor. PEPP!

Hela inlägget är alldeles flummigt och jag har så mycket jag vill få fram att väldigt lite kommer fram huller om buller istället. Men, ja, jag känner mig pirrig i magen och alldeles GLAD.