Minuter blir timmar, timmar blir dagar, dagar blir veckor. Helt plötsligt har hela maj runnit iväg som sand genom mina händer. Det känns som igår jag vaknade med nakna trädgrenar utanför fönstret och små gnistrande snöflingor landade på min tunga. Ändå känns det så länge sen. Det har hänt så mycket, jag har skrattat, gråtit, dansat, grillat hundra gånger om, spöat grabbarna i kubb, ätit tokmycket godis, kommit igång med träningen igen efter ett litet uppehåll, bakat och fyllt upp hela frysen, jobbat, sovit och vuxit. Mest vuxit skulle jag tro. Jag känner mig som en rikare människa på något vis än när allt var så grått. Knappast rikare på pengar, men på allt annat. Jag har insett att jag har världens finaste vänner. Verkligen världens finaste. Jag har en alldeles tokfin pojkvän som står ut med mig varenda dag, trots att jag nog kan vara riktigt jävla svår att leva med. Jag har en alldeles fantastisk sommar framför mig, och kan knappt vänta på att få dela den med alla jag älskar mest.
Idag har jag verkligen en sakna-Hannah-dag. Lite jobbigt. Hon är ju det allra bästa bäret i busken så att säga va. Det smarrigaste körsbäret och det pirrigaste lilla smultronet.
Och så har jag och lilla charmtrollet varit tillsammans i hela fem månader idag, herregud vad tiden går fort. Jag är iallafall lyckligare än någonsin. Idag åt vi entrecote och potatisgratäng och firade med vatten från kranen. Sen blev jag bjuden på bio, vi såg baksmällan 2, skrattade så kisset nästan kom i nya trosan. Åt massa godis såklart. Men imorgon blir det hårda skivstångspasset på friskis, då får man äta hur mycket godis man vill. Så det så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar