.: just get back up when it knocks you down

söndag 23 augusti 2009

just get back up when it knocks you down

Det luktar gräs. Jag har fönstret öppet, och pappa klipper gräset. Det är nog därför. Jag ligger här i min säng och bara är. Huvudet värker lite, sminket är utkletat (nej, jag har inte orkat tvätta bort det) men det gör inte så mycket. Jag hade iallafall roligt igår. Och världens finaste finfina pappa kom och hämtade mig. Lille pappsen.

Det var personalfest igår, hela mcdonalds crewet befann sig inne i metropolen Mjölby. Det var god mat, lekar och flödande alkohol. Det var himlans roligt, se lite annat än bara Tranås. Den stan kväver fan mig. Varje gång jag varit ute en lördagkväll i Tranås får jag sån ångest när jag kommer hem. Det bara häller sig över en, jag kvävs helt enkelt. Allt är precis likadant som helgen innan; det är samma personer som hånglar, samma person som blir fullast på festen, samma personer som trängs utanför citygrillen, samma musik, samma samma samma.. Jag hatar det! Jag bara längtar bort från den lilla fördomsfulla hålan, så därför var det riktigt roligt att få umgås med lite annat folk, se en annan liten håla för omväxlings skull. Och Julia och Linnea hade fixat och trixat massa fint med festen och allt, bamsekram!

Nu ligger jag som sagt här i min säng och livet känns så himla, himla bra ändå. Visserligen hatar jag Tranås, och Mjölby är kanske inte heller särskilt mycket att hänga i granen, men jag har ju mig själv. Och just nu känner jag mig på något konstigt sätt väldigt trygg med mig själv. Sådär som att man efter en lååååång och slitig arbetsdag får sätta sig i en skön fåtölj och bara andas ut. Eller när man plockat i den sista gaffeln i diskmaskinen. Sådär, som en lång utandning. Nöjd helt enkelt. Så man kan lika gärna göra det bästa av allt och bara le. Leenden är fint som snus.

Jag tror att mamma och jag ska vandra ut bland myror och träd och plocka lite svamp om en stund. Skönt med lite frisk luft och myggbett.

Lite bilder togs det ju förstås på personalfesten..