En liten gnutta njutning

Lyssnar på Brigitte Bardot med bara ben i nya, prassliga lakan. Läser alldeles för tjocka böcker fyllda av latinska medicinska termer medan jag drömmer om att ha ett litet, litet hus med högt svajande gräs utanför fönstret någonstans i Frankrike. Cykla runt med vinden i håret och en baguette under armen som om det vore någon reklamfilm. Jag skulle aldrig ha skor, utan gå barfota hela dagarna och gömma dem i tätstickade sockar när mörkret och kylan kom krypande. Prassliga lakan skulle vi också ha, såklart. Och massa böcker, med latinska medicinska termer som vi kan läsa och fnittra åt att vi redan kan allt det där, behöver inte försöka förstå mer, det räcker nu. Äta coq au vin av en glad liten höna som vandrat runt utanför husets knutar och gå kvällspromenader tills stigarna tar slut och vi inte ens hör våra egna fotsteg längre. Sen, ska vi tysta vandra hem hand i hand, till vårt lilla, lilla hus med prassliga lakan. Och pussas och kramas och aldrig behöva tvinga in kunskap i huvudet igen så hårt så man nästan gråter på insidan, utan bara dansa med nakna fötter på ett strävt trägolv och skratta.